Hur fungerar huden och varför är den så viktig för vår hälsa?

Huden är viktig för hälsan

Hur fungerar huden?

Huden är kroppens största organ och har många viktiga funktioner. En av de viktigaste uppgifterna är att skydda oss från infektioner och farliga kemikalier. En hälsosam hudbarriär är avgörande för att klara uppgiften. Huden har en fantastisk förmåga att reparera sig själv och i de flesta fall handlar det om att ta bort det som inte ska vara på huden så att den får förutsättningar att läka. Man bör undvika onödiga tillsatser på huden såsom exempelvis konserveringsmedel och parfym. 

Hudens tre lager

Huden består av tre lager. Dessa kallas epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och hypodermis (underhuden). Varje lager består av flera skikt och de olika lagren är uppbyggda på olika sätt och består av olika vävnadstyper och celler.  

Epidermis

Epidermis är täckt av fett (lipider) och vatten som tillsammans bildar en skyddande hinna (hydrolipidfilm). Hydrolipidfilmen bidrar till att huden hålls spänstig och är även ett extra skydd mot bakterier, virus och svamp. Sekret från talg och svettkörtlar underhåller hydrolipidfilmen. Epidermis består av keratinocytceller i fem skikt. Cellerna skapas i det inre skiktet av Epidermis och förflyttar sig under sin livstid upp mot hudens yta. Under resan förändras och mognar cellerna vilket kallas för keratinisering eller förhorning. Keratiniseringen är det som skiljer de olika skikten åt. 

Dermis

Dermis består av bindväv och fibrer samt proteiner (kollagen & elastin) som bidrar till hudens elasticitet och styrka. De elastiska fibrerna blir färre till antalet när vi blir äldre, vilket leder till att huden blir mindre spänstig och rynkig. Fibrerna kan skadas av solens strålar och åldra huden i förtid. Dermis består även av svett- ochtalgkörtlar, blodkärl, känselkroppar och hårsäckar. Vid beröring skickas information från dermis till hjärnan via nerver. Blodkärlen tillför näring och gör sig av med restprodukter. Dermis har en kraftig struktur som skyddar kroppen mot stötar och bindväven hjälper sår att läka.   

Hypodermis

Hypodermis är det innersta och tjockaste hudlagret som består av blodkärl och bindväv innehållande fettceller. Fettcellerna är kroppens energireserv och hjälper till att reglera kroppstemperaturen, men även att dämpa stötar. Hur mycket fett vi har i hypodermis beror på vilka gener vi har. Tjockleken på detta hudlager kan variera mycket. På en mager person kan hypodermis vara 2-10 mm tjockt och på en person med mycket fett kan den vara 10cm tjockt.  

Varför är den så viktig för vår hälsa?

Det innersta skiktet av Epidermis kallas för tillväxtlagret (stratum basale) och här skapas keratinocytcellerna. Tillväxtlagret har ett cellager av tätt växande tegelstensformade keratinocyter. Nästa skikt kallas för taggcellsskiktet (Stratum spinosum) och det är här keratinocyterna skapar keratin som är ett proteinfiber och får ett taggigt/tappformat utseende.

Följande skikt kallas för kornskiktet (Stratum granulosum) och här börjar keratiniseringen. Keratinocyterna skapar korn som omvandlas till keratin och lipider. Det näst sista skiktet av epidermis kallas för det ljusa skiktet (Stratum Lucidium), här är cellerna utplattade och tätt hoppackade, vilket gör det svårt att urskilja dem. 

Det sista och yttersta skiktet av Epidermis kallas för hornlagret (Stratum Corneum), här finns det ungefär tjugo lager av döda hudceller, detta varierar dock beroende på kroppsdel. Utsatt hud, som t.ex. den på fötternas fotsula, får ett tjockt hornlager och förhårdnader kan förekomma. Hud som inte är lika utsatt, som t.ex. den på ögonlocken har ett tunnare hornlager.

I hornlagret finns även svettkörtlarnas porer och talgkörtlarnas öppningar. Cellerna i hornlagret hålls samman samt binds ihop av lipider. Lipiderna är viktiga för att bibehålla en frisk hud eftersom de bygger upp hudens skyddsbarriär och binder samman fukt. Har man inte tillräckligt med lipider kan huden bli torr och upplevas som stram och grov.

Hornlagret är ett skydd mot yttre faktorer som t.ex. kyla. De döda cellerna nöts sakta bort i en process som kallas för avfjällning (deskvamation). Cellerna som försvinner under avfjällningen ersätts av nya celler. Cellens livslängd är ungefär 4-6 veckor lång. Keratinocytens resa från tillväxtlagret till hornlagret tar ungefär tre veckor och sedan stannar den ungefär 2 veckor i hornlagret innan den nöts bort.